Virginia,Virginia
det är dags att vända blad
det är dags att bryta upp nu
och lämna denna stad.
Här är det lågt i taket
för sådana som vi
här finns det ingen plats mer
För lust och fantasi .

Virginia, Virginia
minns du vad du skrev
jag sitter på kaféerna
Och läser dina brev.
Jag har försökt att skriva
och nå dej med en rad
men landet där du bor nu
har ingen ambassad.

Virginia, Virginia
jag ser dej gång på gång
du skyndar fram längs gatan
och försvinner i nåt prång
Jag hör din röst som viskar
bland folk som går förbi:
- Du måste släppa taget
för att kunna bli fri.

Virginia, Virginia
jag möter dej i drömmen
med stenar i din kofta
när du kastar dig i strömmen.
Och när jag ropar till dej
för att hindra det som sker
så vänder du dig långsamt om
och ser på mig och ler.

Virginia, Virginia
sången är snart slut
ljusen vid ditt fotografi
har brunnit ut.
Och när jag sluter ögonen
då minns jag dina ord:
- Man stiger inte två gånger
ner i samma flod.

Text & musik: Finn Zetterholm